Så dumt!

Vet en mamma med tre (ursäkta uttrycket) stirriga, jobbiga söner. De slåss tills blodvite uppstår utan att visa minsta lilla medlidande. De är riktigt otrevliga och kan varken bete sig mot barn eller vuxna.

Idag efter jobbet behövde jag handla så svängde in på affären. Direkt innanför dörrarna hörde jag skrik och grin. "JAG HATAR DIG MAMMA!" Hörde jag när jag närmade mig ljudet. Var mamman med en av sönerna.
Varför hatade då denna lilla 4-5 åriga pojke sin mamma??? Jo han fick inte en helikopter! Och vad svarade då mamman? "Snälla lilla X. Nu kliver vi upp, sluta gråta."

Hatar?! HATAR?! För att han inte fick en leksakshelikopter??? Jag hade tagit tag i ungen och burit ut honom till bilen!

Sen fick jag syn på dem igen. Pojken hade satt sig ner på golvet. Skrek och skrek och skrek att han skulle ha godis JÄVLA MAMMA!

JÄVLA MAMMA?!?!?! En fyra fem åring som säger så??????

Sen säger hon... "X kom så får du en godis..."

Hon mutar alltså barnet. Ger godis när han gjort dumma saker och uppmuntrar därmed det DÅLIGA beteendet!!!

Hade detta hänt mig hade jag burit ut ungen ur affären, som sagt, och satt det i bilen. Det vet Melwin och Noa om. Oftast är vi ju båda två när vi åker och handlar och beter sig ena eller andra barnet inte så går vi bara ut. Struntar fullständigt i om de skriker ut hur orättvis denna världen är.

Men här då? Denna mamman med barnen? Vågar hon inte säga till när folk ser på? Varför kan inte någon av sönerna bete sig? Jobbar hon för mycket? Var tar dagis/skola över i uppfostran och hur mycket får dem/vi göra??? Jobbar man från 7-5 och har barn på dagis kan man inte någonstans klandra hur barnet beter sig då man i snitt alltså har 3 timmar per dag med dem medan dagis har 10 timmar!!!

Blir less och min hjärna sätter igång och snurrar varför hon inte kan säga till??? Vill hjälpa, men var kan man hjälpa? Såg förtvivlan i hennes ögon... Tycker synd om henne...

Nej nu ska jag släppa dessa tankar, gumman har precis lagat mat så dags att äta. =)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0