Drifwa- and the pack

*16/2-94  † 7/7-08

14 år, 4 månader och 21 dagar...

Det svåraste beslutet i våra liv fattade vi för några veckor sedan. Steget sedan- att  bestämma datum var ändå stort. Tur att Sofia Höckert, den underbara människan finns i mitt liv och skötte ALLT! Vi berättade bara för henne hur vi ville ha det och hon ordnade resten! Vet inte hur jag skulle klarat det själv.

Vi kände att början på juli skulle vara passande, vi ville inte ha för kort tid att säga farväl och inte heller för lång för då skulle man ju bara tänka på det. Vi hade ungefär två veckor på oss. Vi ville att veterinären skulle komma till stugan, den plats King älskade mest på denna jord.

Mamma ville vara med så jag hämtade henne vid bussen. Vi åkte och köpte varsin rosenkvist och en rosenbuske som vi planterade tillsammans med King. Han älskade ju att plantera. Man hade aldrig en chans att få göra något på stugtomten utan att han gav sitt tycke och grävde en stor grop. "Djup och vid ska den vara" ansåg King "för då växer det som bäst!" Jag gjorde även ett avtryck av Kings tass på en canvasduk och skrev dagens datum. När det var klart ringde Sofia och sa att nu var de på G, hon skulle guida veterinärerna till stugan.

De kom in i stugan och presenterade sig som Mats och Ingela. Två väldigt sympatiska veterinärer måste jag säga. Ett stort tack till Er! Vi gick till vardagsrummet där rosorna stod på bordet, ljus var tända och Kings lilla tavla med tassen stod framme. Sofia var kvar, tack och lov... De andra hundarna fick vara i hundgården men med altandörren öppen (bara en grind för) så de kunde se vad som hände med King. Han  kom fram till mig och la sig självmant ner. Han fick den lugnande sprutan ganska snabbt och det var en lagom tid innan den hann verka. Man hann säga många saker till King, och tänka ÄNNU flera! Jag alternerade att hålla hans tassar och huvud. Efter sprutan börjat verka fick han sömnmedlet. Sen gick det fort... På bara någon minut var han borta, min älskade hund... Vi la ner varsin ros intill honom och fick god tid att säga farväl sen gick vi ner till Kings rosenbuske och pratade medan veterinärena bar ut honom till bilen.

På kvällen pratade vi om att King förmodligen tog en pubrunda med brorsan Charlie och bästa kompisen Felix. De kollade på sport- greyhound racing och beställde in varsin sexa vatten. Allt medan mamma Ici stod och väntade hemma med nybakade bullar...

Jag litar på Astrid Lindgren nu. Hon sa att i Nangijala så behöver man inte vänta länge tills de man älskar kom, det är bara här på jorden som tiden går. Detta innebär att King inte behöver längta efter mig alltför länge. Det är bara jag som kommer sörja till den dag jag dör.

Länk till veterinärerna vi anlitade: www.sundsvallsvet.se 



Regnbågens bro

Någonstans finns en bro mellan himlen och vår jord...
Just på vår sida om himlen finns en alldeles särskild plats,
Regnbågens bro. Då ett djur, som stått någon av oss särskilt nära i livet,
till sist dör, börjar det sin vandring till Regnbågens Bro.
Därbortom, väntar grönskande ängar och böljande kullar på våra älskade vänner,
där de kan springa och leka tillsammans. Där finns gott om mat,
vatten och solsken som håller våra vänner varma och nöjda.
Alla de djur som varit sjuka eller gamla, återfår sin hälsa och styrka.
De som varit skadade eller lemlästade, görs hela och starka igen,
just sådana vi minns dem i våra drömmar om dagar i en tid som gått.
Våra djur är lyckliga och nöjda men, ändå fattas något,
alla känner de saknaden efter någon särskilt utvald,
någon de lämnat efter sig.
De springer alla omkring och leker tills den
dag kommer då en av dem hastigt stannar upp mitt i leken,
för att skåda bort i fjärran...
Hans blick är spänd och uppmärksam,
iver och otålighet får hans kropp att skälva.
Plötsligt störtar han iväg från gruppen, flyger över
det gröna gräset så fort hans ben bär honom,
allt snabbare och snabbare... DU har blivit upptäckt
och när du och din älskade vän möts, kastar ni er om
varandra i outsäglig lycka, för att aldrig mer skiljas åt.
Överlycklig slickar han dig över hela ditt ansikte
medan din varma hand åter smeker hans älskade
huvud och ännu en gång ser du in i dessa trogna ögon,
som så länge saknats i ditt liv,
men alltid funnits i ditt hjärta.
Tillsammans vandrar ni sedan över Regnbågens Bro...
för att aldrig mer skiljas åt......

Författare okänd

Älskade dig från första stund King och kommer aldrig sluta med det...