Drifwa- and the pack

Alltså alltså... Måste bara ta upp en sak om vikt. En sak har en tendens att bli många saker när jag pratar, för jag spinner vidare från mitt nav, trådar åt alla håll och kanter liksom. Som i skolan när man fick göra Brainstorm eller var det hette. Brainstorm är för övrigt även ett svinroligt spel som... Ja, ni ser ju, spinna vidare... ;)

Vikt. Jag lever inte vidare hälsosamt kan jag erkänna. Jag äter det jag vill äta och när jag vill. Det jag vill äta är STORA mängder chips och godis. Varför kan man undra? FÖR DET ÄR GOTT!!! Däremot äter jag INTE choklad, pizza eller annan snabbmat. Eller jo, kycklingburgare, men det har sina naturliga orsaker. Vem kan neka Sibyllapersonalen liksom?? ;)

Folk säger till mig att "Du kan ju inte ha några komplex, du som är så smal!!!" SMAL?! Jag är INTE smal!!! Jag är det tråkiga ordet NORMAL! Och komplex sitter inte i kroppen  utan i huvudet!!! Har man varit mobbad större delen av skolgången så sitter det i även i vuxen ålder. Men det har kanske gjort mig ödmjuk när någon säger något snällt? Vill tro det... Komplex behöver inte vara TJOCK, det kan även vara SMAL! En mager människa vill ofta lägga på sig något kilo och de med fem kilos övervikt vill gå ner dessa stackars kilo. Jag är den senare av dem. Jag vill gärna gå ner fem kilo. Kan inte påstå att jag har någon övervikt, men vill ändå ner. Mår bättre när jag är lite tunnare, både fysiskt och psykiskt. Med det säger jag inte att det är det jag attraheras själv av. Jag attraheras av smala, "normala", mulliga och knubbiga kvinnor, bara de tycker om sig själva. Eller tycka om sig själv??? Hur många är det som gör det? Är väl mer attityd än tankegång skulle jag tro. Alla har säkert sina komplex för saker och ting. Saker som andra kanske tycker om!!! Som för mig, jag har verkligen mina kritiska områden men fick av en och samma människa höra att hon gillade just DESSA saker!!! Är en ständig fight mellan det svarta och vita. Onda och goda inom mig. Man vill tro på det hon säger, och vissa dagar gör jag även det, men vissa dagar skakar man ju bara på huvudet. Men alla har väl såna dagar; fuldagar.

Av allt dessa människor i skolan sa sitter en sak och knackar på mitt huvud varje dag jag har en ordentlig fuldag. Det var en dag på högstadiet, vi hade engelska och alla satt och läste. Det var knäpptyst i klassrummet. Då vänder sig tjejen som satt framför mig sig om mot mig och säger högt och tydligt:
- FY FAN VAD DU ÄR FUUUUUUUUL!!!
Sen ett skratt från alla andra.

Vissa hade säkert inte tagit åt sig, men jag är en sådan person som gör det utan att för den skullen kalla mig själv vek. Numera låter jag INGEN sätta sig på mig, mina föräldrar har gett mig talets gåva. Jag snackar bort vem som helst! Jag kanske skulle ha blivit politiker??? ;) Nej men skämt å sido. Nu kan man inte jävlas på det sättet mot mig längre. Jag biter av direkt och ger en verbal käftsmäll tillbaka utan att för den skullen säga något förolämpande. Ska vara om deras intelligens då. ;)

Ja som ni ser spann jag verkligen vidare... Svårt att hålla mig till en sak när tankarna väl sätter igång.

Vet inte om jag har så mycket mer att säga om vikt förutom att JAG bestämmer SJÄLV hur jag ska se ut. JAG måste få prata MIN vikt även bland mulliga/pinnsmala människor utan att de ska döma mig. Jag har mina komplex, och kan jag banta bort dem (även från mitt psyke) så är väl det bara bra?

Länge leve den fritt tänkande kvinnan!!!