För evigt nu
Underbara Ainbusk!
Alltet är här, glöm sedan, glöm då,
Himlen kan vänta fast vi ser mot det blå
Hoppas allt för mycket men vi vet ändå
Att slutet har sin hemlighet
Liten Lena svävar såsom en ängel
Hon dansar för livet, för livet över ängen,
Tornens tinnar klockar, kyrkogården suckar
Vid trädet står en sorgeman,
Varför?
Varför skall rosen som nyss var ett frö
uti solens strålar, vissna och dö?
Liten Lena undrar, det hörs inga svar
ur djupet hörs en sorgsång
Förevigt nu, låt mig få va förevigt nu
Så hos mig vill jag att stunden stannar
Förevigt, för alltid
Förevigt nu, låt mig få va förevigt nu
Så hos mig vill jag att stunden stannar
Förevigt, förevigt nu
Kanske tillsammans så griper vi tiden,
Vi famnar om ljuset och håller i dagen,
Kanske lurar döden närmare Gud?
Vi tror allt, fast vi inte vet
Liten Lena svävar såsom en ängel
Hon bjuder sin sorgman, dom dansar över ängen
Trasten galet kvittrar och trädet så stilla,
Suckar om en evighet,
Varför?
Varför skall rosen som nyss var ett frö
Uti i solens strålar, vissna och dö?
Liten Lena undrar de hörs inga svar
Ur djupet hörs en sorgsång
Förevigt nu, låt mig få va förevigt nu
Så hos mig vill jag att stunden stannar
Förevigt, för alltid
Förevigt nu, låt mig få va förevigt nu
Så hos mig vill jag att stunden stannar
Förevigt, förevigt nu
Förevigt nu, låt mig få va förevigt nu
Förevigt nu, låt mig få va förevigt nu
Alltet är här, glöm sedan, glöm då,
Himlen kan vänta fast vi ser mot det blå
Hoppas allt för mycket men vi vet ändå
Att slutet har sin hemlighet
Liten Lena svävar såsom en ängel
Hon dansar för livet, för livet över ängen,
Tornens tinnar klockar, kyrkogården suckar
Vid trädet står en sorgeman,
Varför?
Varför skall rosen som nyss var ett frö
uti solens strålar, vissna och dö?
Liten Lena undrar, det hörs inga svar
ur djupet hörs en sorgsång
Förevigt nu, låt mig få va förevigt nu
Så hos mig vill jag att stunden stannar
Förevigt, för alltid
Förevigt nu, låt mig få va förevigt nu
Så hos mig vill jag att stunden stannar
Förevigt, förevigt nu
Kanske tillsammans så griper vi tiden,
Vi famnar om ljuset och håller i dagen,
Kanske lurar döden närmare Gud?
Vi tror allt, fast vi inte vet
Liten Lena svävar såsom en ängel
Hon bjuder sin sorgman, dom dansar över ängen
Trasten galet kvittrar och trädet så stilla,
Suckar om en evighet,
Varför?
Varför skall rosen som nyss var ett frö
Uti i solens strålar, vissna och dö?
Liten Lena undrar de hörs inga svar
Ur djupet hörs en sorgsång
Förevigt nu, låt mig få va förevigt nu
Så hos mig vill jag att stunden stannar
Förevigt, för alltid
Förevigt nu, låt mig få va förevigt nu
Så hos mig vill jag att stunden stannar
Förevigt, förevigt nu
Förevigt nu, låt mig få va förevigt nu
Förevigt nu, låt mig få va förevigt nu
Kommentarer
Trackback