Blev något knas på förra inlägget! =/
Det blev bara stor text hur jag än gjorde så jag var tvungen att posta iväg det. Bilden är tagen från Ankans blogg där Safir har gästbloggat, länk finns till vänster...
Man kan inte annat än ÄLSKA denna "hund". Slår man upp ordet personlighet i en uppslagsbok dyker en bild på Safir upp. TRO MIG! Han kan prata och förstår man inte honom på en gång så tjatar han tills man förstår. Han ljuger aldrig och ibland är han så smart så man bara häpnar! Säger han att han vill ha benet som ligger på bänken, så vill han ha benet som ligger på bänken! (Nähä...!) Det är bara det att ibland så ligger det där benet kvar i sin förpackning, under en massa bråte, man vet inte ens om att det finns där! Så man säger åt honom att sluta för det inte finns nåt där. Då får man världens blick av honom där han dömer ut en totalt och man söker febrilt efter det där förbaskade benet!!!
Hundar är han inte så förtjust i. De luktar, hårar och kommer åt hans päls, men inte på ett positivt vis. Så därför får hans knotiga lilla kropp vara ifred i soffan nattetid där han ligger på rygg med tassarna i vädret. Han kliver inte upp förrän runt tio- före det är han rejält morgonsur och jag har god lust att hälla i honom en kopp kaffe! Är med nöd och näppe han äter hundmaten. Det gör han först när magen kurrar ordentligt på honom. Annars är hans absoluta favoriter korv, ost- gärna Brie, skinka och köttbullar. Hundgodis är inte så gott...
Dom han känner- de känner han och visar all sin kärlek med en kärleksserenad när han ser dem. De han inte känner- de känner han inte och ger blanka fan i. Han vet precis när vi träffar någon ny människa, när de säger något snällt om honom. Då plockar han fram sin horisontblick och ser igenom dem, långt bort i fjärran med en uppsyn som "tror du inte jag redan vet det...?" Sen är det knappt han viftar på svansen åt dem eller ens vill att de tar i honom.
Safir är verkligen en En På Miljonen- Hund. Är så otroligt tacksam för denne ädle herre. En bättre afghan än honom kommer jag nog aldrig få tag på! Han är verkligen smart på ett mänskligt vis även om det naturligtvis trillar över lite hundolater över honom då och då också som att skälla på svarta hundar och gula labradorer. Det med gula labradorer är nog för han har en liten pälsfetish. Han vill helt enkelt de ska se ut som en golden i pälsen. =)
Saffes gaddar! Hur han ligger?
Så här förstås!! =)
Vacker eller vacker??? VACKER!
Att sova är nog det bästa Safir vet!!!
Denne noble herren ligger på detta vis med sina framtassar. Den lilla pricken du ser på mitten av bilden är hans trampdyna, då kan du förstå hur han ligger. =)
Nä nu ska det födas bebisar!!! ;) So long!!!
Man kan inte annat än ÄLSKA denna "hund". Slår man upp ordet personlighet i en uppslagsbok dyker en bild på Safir upp. TRO MIG! Han kan prata och förstår man inte honom på en gång så tjatar han tills man förstår. Han ljuger aldrig och ibland är han så smart så man bara häpnar! Säger han att han vill ha benet som ligger på bänken, så vill han ha benet som ligger på bänken! (Nähä...!) Det är bara det att ibland så ligger det där benet kvar i sin förpackning, under en massa bråte, man vet inte ens om att det finns där! Så man säger åt honom att sluta för det inte finns nåt där. Då får man världens blick av honom där han dömer ut en totalt och man söker febrilt efter det där förbaskade benet!!!
Hundar är han inte så förtjust i. De luktar, hårar och kommer åt hans päls, men inte på ett positivt vis. Så därför får hans knotiga lilla kropp vara ifred i soffan nattetid där han ligger på rygg med tassarna i vädret. Han kliver inte upp förrän runt tio- före det är han rejält morgonsur och jag har god lust att hälla i honom en kopp kaffe! Är med nöd och näppe han äter hundmaten. Det gör han först när magen kurrar ordentligt på honom. Annars är hans absoluta favoriter korv, ost- gärna Brie, skinka och köttbullar. Hundgodis är inte så gott...
Dom han känner- de känner han och visar all sin kärlek med en kärleksserenad när han ser dem. De han inte känner- de känner han inte och ger blanka fan i. Han vet precis när vi träffar någon ny människa, när de säger något snällt om honom. Då plockar han fram sin horisontblick och ser igenom dem, långt bort i fjärran med en uppsyn som "tror du inte jag redan vet det...?" Sen är det knappt han viftar på svansen åt dem eller ens vill att de tar i honom.
Safir är verkligen en En På Miljonen- Hund. Är så otroligt tacksam för denne ädle herre. En bättre afghan än honom kommer jag nog aldrig få tag på! Han är verkligen smart på ett mänskligt vis även om det naturligtvis trillar över lite hundolater över honom då och då också som att skälla på svarta hundar och gula labradorer. Det med gula labradorer är nog för han har en liten pälsfetish. Han vill helt enkelt de ska se ut som en golden i pälsen. =)
Saffes gaddar! Hur han ligger?
Så här förstås!! =)
Vacker eller vacker??? VACKER!
Att sova är nog det bästa Safir vet!!!
Denne noble herren ligger på detta vis med sina framtassar. Den lilla pricken du ser på mitten av bilden är hans trampdyna, då kan du förstå hur han ligger. =)
Nä nu ska det födas bebisar!!! ;) So long!!!
Kommentarer
Postat av: Ida
Hahaha, jag känner verkligen igen det där. "Han vet precis när vi träffar någon ny människa, när de säger något snällt om honom. Då plockar han fram sin horisontblick och ser igenom dem, långt bort i fjärran med en uppsyn som "tror du inte jag redan vet det...?" Sen är det knappt han viftar på svansen åt dem eller ens vill att de tar i honom.
Tror jag måste lära känna Safir bättre :D Jag är ju fortfarande en utböling i hans ögon, hahaha!
Trackback
